Hej allihop, idag är jag riktigt riktigt riktigt trött. Så trött att jag hade kunnat sova stående, eller nått. Just nu ligger jag i min sköna säng där jag har befunnit mig enda sedan jag kom hem ifrån den kära skolan. Jag funderar på att dra ner mamma till affären nu och tvinga henne att hyra en film till mig. Jag vill se film. Jag måste se film. Och jag har ingen bra på datan så då får jag hyra.

Jag har nästan alltid varit en ensamvarg, alltid älskat att vara själv. Och speciellt sova själv, det har jag alltid tyckt varit såå mycket skönare än att sova tillsammans med någon. Det har bara varit varmt och jobbigt. Men nu på den senaste tiden, så har det verkligen vänt. När jag går och lägger mig ensam om kvällarna så blir jag jättedeppig och det känns jobbigt att sova.. Vad har hänt? Vart har min ensam-älskande sida tagit vägen? I got to find it again, för det är inte roligt att vara beroende utav sällskap!